Frågor och svar

Här hittar du vanliga frågor och svar gällande familjehem och jourhem. Vill du ställa din egen fråga, kontakta oss: familjepoolen@sollentuna.se eller jourhemspoolen@sollentuna.se

Vanliga frågor om familjehemsuppdrag:

Är det en uppväxtplacering? Vet man det?

Svar: Nej, det är ytterst sällan som man från början vet säkert om ett barn kommer att stanna i sitt familjehem resten av uppväxten. Eftersom lagen säger att man alltid ska verka för en återförening mellan barnet och de biologiska föräldrarna, ska man alltid sträva mot det målet. I vissa fall, där föräldrarnas brister beror på saker som är svåra att förändra och prognosen därför är dålig, kan man ändå redan från början säga att barnet med största sannolikhet kommer att bli kvar i familjehemmet.

När ett barn har bott i sitt familjehem över tre år, ska socialtjänsten enligt lagen pröva möjligheten att överföra den juridiska vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Det stärker barnets och familjehemmets band till varandra samt ger familjehemmet möjlighet att fatta beslut gällande barnet, t.ex. beträffande skolgång. En vårdnadsöverflyttning innebär så gott som alltid att barnet blir kvar i familjehemmet men det är ändå inte likvärdigt med en adoption.

Måste man ha egna biologiska barn för att få ett uppdrag?

Svar: Det har aldrig funnits något krav på att man ska ha biologiska barn för att få bli familjehem. Men tidigare var det i praktiken svårare för barnlösa personer att få ta emot fosterbarn. Detta berodde på att man på socialtjänsten var rädd att konkurrensen med de biologiska föräldrarna skulle bli större om fosterföräldrarna var barnlösa. Man var rädd att detta skulle försvåra umgänget med de biologiska föräldrarna och därmed också samarbetet med socialtjänsten.

Numera är det mycket vanligare att barnlösa par blir familjehem En fördel för de barn som kommer till sådana familjer är att de får vara i centrum och få all den kärlek och uppmärksamhet som de så väl behöver, utan att behöva konkurrera med familjens biologiska barn.

Ska man ha någon speciell utbildning eller erfarenhet?

Svar: Nej det krävs generellt ingen speciell utbildning eller erfarenhet för att komma i fråga som familjehem. Vi på Familjepoolen utreder familjer både med och utan tidigare utbildning/erfarenhet. Det viktiga är att man är en stabil person och att man lever ett tryggt och harmoniskt liv, där ett barn kan erbjudas en god tillvaro och få god omsorg. När det gäller barn med stora beteendeproblem och eventuella diagnoser etc kan det dock vara en fördel att ha erfarenhet och insikt i vad det kan innebära att ta hand om ett sådant barn.

Får man någon utbildning?

Svar: Ja, alla nyblivna familjehem blir erbjudna en utbildning via Familjepoolen. Även de familjer som håller på att utredas av en kommun för ett visst barn erbjuds denna grundutbildning. Utbildningen heter ”Ett hem att växa i” och är utarbetad av Socialstyrelsen. På utbildningen tar vi upp olika frågor som är viktiga att känna till då man blir familjehem. Bland annat talar vi om hur ett nytt barn påverkar familjen, anknytningsfrågor, sorger och separationer, umgänge med biologiska föräldrar, samarbetet med socialtjänsten och lagstiftningsfrågor.

Hur ofta ska barnet träffa sina föräldrar?

Svar: Det är viktigt att barnet har kontakt med sina biologiska föräldrar. Hur ofta och omständigheterna runt umgänget ser olika ut från fall till fall. En överenskommelse om umgänget görs upp mellan de biologiska föräldrarna, barnet, socialtjänsten och familjehemmet i varje ärende. Umgänget ska vara utformat efter vad man bedömer är bäst för barnet. Ibland sker umgänget i familjehemmet, ibland på socialtjänsten och ibland på annan neutral plats. I början brukar personal från socialtjänsten medverka vid umgänget.

Behöver barnet eget rum?

Svar: Ja, det är ett krav.Familjehemmet ska kunna erbjuda barnet ett eget rum med fönster.Det ska inte vara ett genomgångsrum utan det ska finnas en dörr så att barnet kan stänga om sig vid behov.

Måste man bo i samma kommun som barnet?

Svar: Nej, det behöver man inte. Men i första hand söker vi på Familjepoolen familjer relativt nära Stockholm för att underlätta kontakten mellan barnet och dess nätverk (biologiska föräldrar, vänner etc)  samt mellan socialtjänsten och familjehemmet/barnet.

Hur ser kontakten med socialtjänsten ut?

Svar: Socialtjänsten gör minst två hembesök per termin för att träffa barnet och familjen. Familjehemmet har en egen handläggare, en familjehemssekreterare, som ger råd och stöd till familjehemsföräldrarna. Barnet har en egen barnhandläggare som har regelbunden kontakt  och håller sig uppdaterad om hur barnet har det..

Måste någon av familjehemsföräldrarna vara hemma?

Svar: I början av en placering är det generellt viktigt att någon är hemma tills barnet har kommit in i familjen. Behovet av att någon är hemma varierar förstås med barnets ålder och andra omständigheter. Det är den placerande kommunen som avgör hur länge någon vuxen ska vara hemma. När det gäller små barn är det förstås vanligare att någon är hemma en viss tid tills barnet har knutit an och känner sig tryggt..

Hur lång tid tar det att bli utredd som familjehem?

Svar: Processen att bli familjehem ser väldigt olika ut. Vi har en modell där Familjepoolen ger information till intresserade familjer om vad det innebär att vara familjehem. Det sker oftast på vårt kontor.  Efter det gör vi ett hembesök och fyller i ett s k matchningsformulär med faktafrågor om familjen. I samband med detta gör vi en första generell  bedömning av familjen. När det sedan gäller uppdrag för ett visst barn tar kommunens handläggare över och fortsätter att utreda och bedöma det blivande familjehemmet utifrån just det barnets behov. Den första delen som gäller kontakten med Familjepoolen brukar ta ca 2-3 månader. Därefter kommer en väntan på att bli matchad med ett barn. Det kan ta allt ifrån 0-12 månader. Till sist kommer kommunens utredning som brukar ta 2-4 månader. Först efter det flyttar barnet in hos sin nya familj.

Måste man göra den där långa intervjun?

Svar:  Det är handläggarna på kommunen där barnet bor som  gör den utredning som ska visa om en viss familj är lämplig för ett visst barn. Alla våra kommuner använder sig av den så kallade Nya Kälvestensmetodellen. Familjjen och kommunens handläggare, vanligtvis ett par familjehemssekreterare, brukar träffas vid ett flertal tillfällen, både hos hos familjen och på kommunen. I utredningen ingår en omfattande intervju som genomförs med bägge makarna i det blivande familjehemmet vid samma tillfälle. Därefter bedöms intervjun av en utbildad tolkare och alla tankar och reflektioner återförs sedan till familjen. Anledningen till att man gör en så lång intervju är att man behöver en fördjupad bild av familjen för att kunna bedöma om ett specifikt barn passar just där.

Hur är barnen som placeras?

Svar: Det finns inget bra generella  svar på den här frågan. Alla barn som placeras i familjehem är individer med sina individuella behov. Det alla våra barn delar är att de tvingats separera från sina föräldrar. Reaktionen på den separationen är individuell. Vissa barn är märkta av sin uppväxtmiljö och det kan avspegla sig i deras beteende.

 

Vanliga frågor om jourhemsuppdrag:

Kan barnet komma på kvälls – nattetid och helger?

Svar: Det vanligaste är att barnen placeras under dagtid.

Men då jourhemmet har en plats ledig, meddelar Jourhemspoolen det till Socialjouren NordVäst och de kan göra placeringar under kvällar, nätter och helger. Alla jourhem informeras om när de står ”standby” hos Socialjouren.

Hur lång tid stannar barnet?

Svar: Det går inte att säga det. Ibland kan jourhemsplacering pågå ett dygn och ibland flera månader. Målet är att placeringen inte ska vara längre än fyra månader.

Ska man ha någon särskilt utbildning?

Svar: Det krävs ingen speciell utbildning för att vara jourhem. Men erfarenheter av barn på olika sätt är ett måste. Alla jourhem deltar i en grundutbildning som tagits fram av Socialstyrelsen, ”Ett hem att växa i”. Därutöver tillkommer fortbildning exempel i form av föreläsningar.

Byter barnet förskola/skola?

Svar: De flesta barn går kvar i sin förskola-skola. Ibland händer det att barnet byter skola till kommunen där jourhemmet bor. Äldre barn- tonåringar åker oftast till skolan med kommunala färdmedel. För de yngre barnen beviljas ofta skoltaxi. Ibland kör jourhemmet och lämnar och hämtar barnet vid skolan/förskolan.

Ska barnet ha kontakt med sina föräldrar/nätverk?

Svar: Det är alltid angeläget att barn har kontakt med sitt nätverk. Utifrån vilken lagstiftning SoL – Socialtjänstlagen (placering i samråd med vårdnadshavaren) alternativ LVU, lag med särskilda bestämmelser för vård av unga (placering utan samtycke med vårdnadshavaren) bedöms hur umgänge ska ske. Det görs upp i samråd med barnets handläggare i hemkommunen.

 Hur många barn behöver man ta emot?

Grundregeln är att som kontrakterat jourhem till Jourhemspoolen NV behöver man ta emot två barn. Barnen ska ha varsitt rum.

Får man betalt som jourhem?

Svar: Som kontrakterat jourhem utgår ett fast grundarvode oavsett om man har placering eller ej. Vid placering av andra barnet utgår även ett rörligt arvode som är lägre än det första arvodet. Därutöver erhåller jourhemmet omkostnad. Den är uppdelad på fast och rörlig omkostnad. Den fasta utbetalas månatligt och den rörliga när jourhemmet har placering.

Får man något stöd?

Svar: Som jourhem har man en jourhemskonsulent knuten till sig. Av dessa får jourhemmet stöd och vägledning i sitt uppdrag. Konsulenten har också ett tillsynsansvar för jourhemmet.

Kan man vara ledig som jourhem

Svar: Som kontakterat jourhem genom Jourhemspoolen NV har man rätt till fem veckors ledighet per år.

Hur ledigheten tas sker i samråd med jourhemskonsulenten. Ledigheten är inte semesterlönegrundande men arvode utgår.